Historier från sommarjobb

---

Har du några roliga och intressanta historier om hur du överlevde ditt förra sommarjobb? Vad gör du för att överleva arbetstiden nu? Hur är din arbetsplats? Vad för problem finns? Hur blir du behandlad? Dela med dig av dina tips och trix, maskningsmetoder och upplevelser med mera!
 

Din mail


Var jobbade du? (Du kan skriva "kommun", "industri" o.s.v)


Fyll i siffrorna, så vi vet att du är en människa.

Inskickade historier

"Till att börja med så skaffade jag mig en cykel, en såndär Alvedon-cykel, för 250kr"

Sommarjobbet jag hade förra sommaren var egentligen inte så mycket ett sommarjobb som det var ett "riktigt" jobb, dvs. jag började där efter gymnasiet för att jag var tvungen att betala hyran och min mat, och inte för att dryga ut min semesterbudget. Jag jobbar kvar på samma jobb ännu, ett år senare, inom hemtjänsten som vårdbiträde. Eftersom det var ett "riktigt" jobb hade jag även riktiga arbetsuppgifter. Men jag lyckades ändå komma på sätt att göra arbetet roligare och dryga ut min lön (rätt så rejält faktiskt). Till att börja med så skaffade jag mig en cykel, en såndär Alvedon-cykel, för 250kr. Jag fick visserligen stå för kostnaden själv, men det var det värt då jag inte berättade för chefen att jag hade cykel utan istället klagade över omöjliga scheman, tidsbrist och stress - precis som mina arbetskamrater som faktiskt inte hade cykel också gjorde. Men med cykel så fick jag i själva verket en massa extra tid över som jag använde till att ta ut extra lång betald(!) lunchrast. Det gjorde det hela mycket bättre, då jag kunde unna mig en dyr (eller dyrare) lunch eller gå och shoppa för pengar som jag tjänade medan jag shoppade.

Det var det första jag gjorde. För det andra så hände det ibland att det flöt på så bra att jag blev klar innan jag arbetat min 8-timmars arbetsdag. Eftersom jag var timmis och själv förde timrapport och lokalen jag utgick ifrån enbart var personallokal (och helt fri från chefer!) så kunde jag enkelt lägga på några extra timmar på min timrapport. Efter ett tag, när jag började känna mig hemma på jobbet och mer självsäker, så tror jag att jag i snitt nog la på 1-1.5 timmar per dag. Alltså fick jag drygt 2000kr extra i månaden innan skatt!

Nu jobbar jag på ett schema där jag ska jobba exakt 7 timmar per dag och kan alltså inte längre lägga på några extra timmar utan att behöva motivera varför, men kompenserar istället med att smita från jobbet 1 timme innan jag slutat.

Kampen fortsätter!

"Självklart blev jag blåst, de ringde aldrig, och tyvärr var jag för nojig för att jämna ut lönen genom att sno osv."

För ett par år sen när jag var ung och dum jobbade jag obetalt i ca två veckor på café Pecorino i Hornstull i Stockholm. Fet varningsflagg på det stället. De sa att jag skulle gå bredvid och lära mig ALLT på menyn först, sen skulle de ringa när de hade jobb åt mig. Först sa de att jag bara skulle titta på, inte jobba - så var det ju i kanske en kvart eller så. Självklart blev jag blåst, de ringde aldrig, och tyvärr var jag för nojig för att jämna ut lönen genom att sno osv.
Mot slutet av perioden när jag började bli bitter jobbade jag en eftermiddag när inte ägaren var där med en tjej som föreslog att vi skulle städa lite, snygga till ostarna i delikatessdisken, osv., bara för att vara schyssta mot chefen. Det fick idioten göra själv.

"...och kan numera sörpla kaffe några minuter extra"

På mitt jobb som telefonförsäljare upptäckte vi att klockan i fikarummet gick några minuter före klockan i arbetssalen, vilket ledde till att vi fick för korta raster. Vi ställde då om klockan till vår fördel och kan numera sörpla kaffe några minuter extra..

"så när arbetsgivarna inte var hemma var det perfekt att gå och ta ett dopp"

Jag hade ett sommarjobb för några år sedan som jag underhöll en skogstomt. På tomten fanns det även en sjö så när arbetsgivarna inte var hemma var det perfekt att gå och ta ett dopp.

"Det känns så bra när de som jobbat där flera år säger åt än att tagga ner och ta en extra rast/vila lite osv"

Jag har haft samma sommarjobb ett par år i rad nu. Det är ett sånt där enormt tråkigt och monotomt arbete som går ut på att lägga små tätningsringar av gummi i "pizzakartonger" eller i små påsar. Vi som jobbar där har rätt till 2 kvartar betald rast och en havltimmes obetald lunch. Dock så tar alla(!) dubbelt så mycket rast. Alltså två halvtimmar betald och en timme lunch. Det känns så bra när de som jobbat där flera år säger åt än att tagga ner och ta en extra rast/vila lite osv. Cheferna är nämligen antingen bortresta eller på sina kontor så det märker inget.

"Såg till att de beställde skivor som jag ville ha och plockade hem, nu har jag en riktigt fet cd samling"

Jobbade en sommar på åhlens på cd/video avdelningen. Såg till att de beställde skivor som jag ville ha och plockade hem, nu har jag en riktigt fet cd samling ;) Men det ska dom ha med den jävla skitlönen de gav mig. Plockade även hem tv och dator spel hem och brände.

"Dessutom hade jag aldrig brist på batterier på min CD freestyle den sommaren då jag använde batterierna i skolans klockor till egen förfogan."

Förra sommaren jobbade jag på en skola utanför min stad, där man hade en dagis. min uppgift var dock inte att leka med ungarna utan snarare var den att springa runt på skolan och reparera saker som hade pajat sedan skolåret. jag fick även bygga ett hönshus(fråga mig inte varför en lågstadieskola behövde en hönshus). I varje fall innebar detta att arbetsledaren nästan aldrig såg mig. Så istället slita de 8 schemalagda timmarna så kunde jag istället dra hem 2-3 timmar tidigare var dag utan att märkas. Dessutom hade jag aldrig brist på batterier på min CD freestyle den sommaren då jag använde batterierna i skolans klockor till egen förfogan.

"Ibland när det var som stressigast och resturangen fylldes med tyska turister så plockade jag på mig några chokladbollar från cafeet och låste in mig på dass med några tidningar och relaxade. "

Jag jobbade för ett tag sedan i storkök på en vägkrog. Eftersom företaget hade anställda kockar som jobbade i köket gjorde jag mest enklare sysslor som att bre smörgåsar och skala potatis. Resturangbranschen är riktigt pissig tycker jag. Dålig lön, stressigt och enformiga arbetsuppgifter. Jag hade även en vaktmästarroll med arbetsuppgifter som att plocka in varor i lagret och hålla ordning på soporna osv. Jag fick därigenom nycklar till de flesta rummen på restaurangen. Detta var mycket bra. Ibland när det var som stressigast och resturangen fylldes med tyska turister så plockade jag på mig några chokladbollar från cafeet och låste in mig på dass med några tidningar och relaxade. Jag tillbringade även mycket tid i lagret där ingen annan kunde se vad jag gjorde. När jag slutade på jobbet så fyllde jag två kassar med bestick, tallrikar och annat som var bra att ha när jag senare flyttade hemifrån.

"så fick vi massa gratis skorpor o marmelad"

jag hade världens bästa sommarjobb för tre fyra år sedan, lönen var skit, och vi var ett gäng på fyra ungdommar instängda i sjukhusets källare för att sortera sjukhusjornaler. men vi hade bandare och madrasser så vi byggde en koja av madrasser där vi turades om att sova i eller lösa korsord eller läsa tidningar, om det kom någon för att kolla läget så var man gömd... så fick vi massa gratis skorpor o marmelad... det var jäkligt kul, blev en sport liksom o vi blev jäkligt bra kompisar, vi mot dom... det är det bästa man kan hoppas på, ett riktigt jobb med riktig lön och meningsfulla uppgifter är ju omöjligt.

"Jobbade på en sibylla en sommar när jag var 17 och fick 47kr/timmen."

Jobbade på en sibylla en sommar när jag var 17 och fick 47kr/timmen. De dagarna jag hade kvällspass var vi vara två arbetare i gatuköket vilket lämpade sig alldeles utmärkt för att dryga ut lönen genom att helt enkelt inte slå in det folk köpte...

"Låg mest och solade på fotbollsplanen och lyssnade på radio."

Jag sommarjobbade som vaktmästare på en kommunalidrottsanläggning för 35 :- i timman.. men min arbetskamrat var alkis och sjukskrev sig under hela sommaren, så jag var helt för mig själv. Effektiv tid arbetade jag inte mer än 2 timmar i veckan. Låg mest och solade på fotbollsplanen och lyssnade på radio.

"Eftersom vi jobbade så lite VARJE dag trodde chefen att det tog så lång tid att måla ett staket."

Jag och en kompis målade staket i lekparker en sommar. Vi skulle jobba åtta timmar om dagen men vi målade i högst två och resten av tiden åkte vi runt på flakmoppen vi fick låna och käkade glass. Eftersom vi jobbade så lite VARJE dag trodde chefen att det tog så lång tid att måla ett staket.

"Eftersom jag hade nycklar till städförrådet och ingen annan hade det så brukade jag passa på att låsa in mig själv där en timme av de sex jag jobbade varje dag och sova."

Jag sommarjobbade som ensam städare ett år på landstingets hjälpmedelscentral. Eftersom jag hade nycklar till städförrådet och ingen annan hade det så brukade jag passa på att låsa in mig själv där en timme av de sex jag jobbade varje dag och sova. Som städare upprepar man ofta samma saker varje dag. T.ex var det tänkt att jag skulle damma av hyllor i ett lager tre gånger i veckan, snabbt märkte jag att det inte behövdes. Så om du har monotomt arbete se över om dina sysslor verkligen behövs göras varje dag. Dels kan du slippa jobba i lika högt tempo dels får man tid att slappa. Ett annat plus var att de var så jävla slarviga och slängde en massa saker som de kunde återanvända. Som vadderade kuvert och annat kontorsmaterial. Helt gratis för mig.

"Snatta hellre än att jobba som en slav"

skolan om man hade "tur". Lönen låg på 80kr per dag! Åtta timmar jobbade vi med att rensa ogräs, tvätta klotter, lacka möbler, måla om hus, städa skolskåp, skura golv med mera. Härligt med lön på 10kr/h, eller hur? Lärare om andra vuxna menade på att "ni ska vara glada över att ens ha fått ett jobb". Jag blev tvungen att slösa bort ett par veckor av mitt sommarlov på skitjobbet och dåliga lönen, för att ha råd med något överhuvudtaget under resten av sommarlovet. Snatta hellre än att jobba som en slav.

"Det är jävligt segt så då brukar jag hälla ut så många jag kan och slänga dom i närmaste papperskorg"

Jag jobbar som tidnigbud och en gång i månaden har vi totalutdelning av den lokala tidningen. Alltså att alla som bor i området man delar ut på ska ha den. Detta är jääävligt segt och tar två timmar extra. Jag har märkt att dom inte kollar det och det är ju ingen som ringer in nåt dom inte abonnerar på så det märks aldrig. Hoppas dom inte gör nån marknadsundersökning eller nåt sånt sketet. Ibland är de vanliga tidningarna fyllda med reklam så så de bli dubbelt så tjocka också. Det är jävligt segt så då brukar jag hälla ut så många jag kan och slänga dom i närmaste papperskorg. Jag hämtar mina tidningar vid en mack och killen som jobbar där brukar få några olika tidningar av mig. Ibland så är det nån prenumerant som inte får, men vafan, jag missar aldrig två nätter i rad så det märks inte så. I gengäld så får jag varm chocklad av mackkillen när jag vill... Det är gött. Tack gör mig ps. VTD, ni är horor som betalar uselt betalt och har dåliga arbetstider, gå och dö - Snälla!

"Efter 16 drogs tempot ner betydligt"

På fabriken jag jobbade var det en maskin som sköttes med tre-skift. Det betydde att mellan 8-16 var chefen där, men mellan 16-8 var det bara två arbetare där åt gången. En kväll fick jag jobba skift och töserna visade hur det skulle skötas. Efter 16 drogs tempot ner betydligt. Det fifflades med körlistor, det skrevs att maskinen stannat pga fel, allt för att man skulle kunna köra så lite som möjligt och vila så mycket som möjligt. Mellan 21-23, när nattskiftet skulle gå på gick vi långa promenader i industriområdet. Och alla var med ´på det. Härlit.

"Det har också hänt att jag tagit mig en extra sovmorgon mitt på morgonen"

Jag sitter på sommarjobbet och skriver just nu. Tänkte bara berätta lite om hur saker fungerar här. Jag har haft mycket tur för att få det här jobbet, och jag har även haft tur med de arbetskamrater jag fått. De flesta tar det ganska lugnt hela tiden. Jag jobbar på ett kontor i en byggnad med ungefär 40 andra, de felsta är i 35-50-årsåldern. Jag har suttit en del vid datorn och tagit det lugnt, men även tagit flera timmar långa promenader i det fina sommarvädret när jag varit instämplad.

Det har också hänt att jag tagit mig en extra sovmorgon mitt på morgonen, och låst in mig i några timmar i arkivrummet för att stabilisera min hjärna efter ännu ett år av hetsig skolgång. Jag har ingen riktig chef, vilket har varit en stor fördel. På sådana här enorma arbetsplatser som den jag jobbar på (på området arbetar totalt flera tusen personer) är fördelen ofta att det är lätt att bli anonym och sjunka in i en massa. Och denna massa är ofta ganska slapp och solidarisk. En dag i början av sommarjobbet när jag hade slappat ganska mycket kom det fram en abretskamrat till mig och sa åt mig att varva ner tempot, eftersom jag fick alla andra att se dåliga ut. I övrigt har jag fått mycket beröm av mina arbetskamrater för att jag arbetar så effektivt :) Självklart har jag även plockat på mig lite småsaker, liksom jag gjorde förra året. Det är faktiskt helt OK. De flesta gör det. En av våra värsta sjukdomar är utbrändhet på grund av arbete. I de flesta fall där utbrändheten aldrig blommar ut är har arbetarna ändå psykisk och ibland fysisk ohälsa på grund av stressen på jobbet. Det är inte vårt ansvar att få våra arbetsköpares aktier att gå upp några ören. Däremot har vi ett ansvar gentemot varandra att ta hand om varandra. Sommarjobbare och de som snart går i pension. Ta det lugnt på sommarjobbet! Spara på hälsa och pengar!

"Kasst betalt och hemska arbetstider"

Jag jobbar just nu som tidningsbud åt VTD. Kasst betalt och hemska arbetstider. Men för att få det hela att gå lite snabbare så kan man strunta i några trappuppgångar varje dag. Om ingen klagar strunta i samma uppgång nästa dag och fortsätt tills de klagar. Så fort du får klagomål så byter du helt enkelt ut de trappuppgångar som du struntar i. Övriga saker att strunta i är eventuella totalutdelningar, reklam, och tidningar som folk får genom jobbet (Skandinavien Direkt, Läkartidningen etc), de vill ändå inte ha dem.

"Dryga ut arbetet, jobba extra sakta, så länge ingen klagar på dig."

Genom mina erfarenheter har jag bra tips till er: Gå på toa ofta och länge. Sega ut luncherna och rasterna så mycket som möjligt.. Jobba inte, så länge ingen ser dig. Dryga ut arbetet, jobba extra sakta, så länge ingen klagar på dig.

"Det har givetivs gjort att vi slappat extra mycket."

Den här veckan har en maskin på mitt jobb pajat titt som tätt. Det har givetivs gjort att vi slappat extra mycket. En dag så sa till och med förmannen till oss att ta en lite längre lunch! (vi brukar alltid ta en halvtimma extra). Som synd är att maskinen igång igen och tempot är extra högt. Det är synd eftersom som våran avdelning är en flaskhals på lagret. Men snart går den nog sönder igen. Ett tips till er som inte har sämpiga maskiner och liknande: Få dom att gå sönder istället. Så svårt är det inte ;)

"Sedan så fanns det mycket fina kläder i butiken..."

Jag har jobbat lite grann inom STF, de anställda har ganska låga löner men ett matkontrakt som ger dem rätt till att äta sig mätta för 50 kr om dagen. Jag åt gratis inget men fick å andra sidan ingen kontant lön. Matkontraktet kan dock utnyttjas till att äta upp sig rejält och till att testa så att godiset i butiken inte är dåligt. Tror jag gick upp tre kg på tre veckor. Sedan så fanns det mycket fina kläder i butiken...

"ungefär hela min klass har jobbat där, och många har bara slutat gå dit helt enkelt."

Jag arbetade för ett tag sedan på Ringmurens telemarketing. Vi sålde naturprodukter till allahanda människor. Och ja, vilka rövarhistorier alla drog för att sälja så bra som möjligt, och vilken skit man fick ta från folk. Det var iofs ett kvällsjobb, men det fanns verkligen folk där som inte hade något liv utanför marketingen, vilket är sjukt. Iaf. ungefär hela min klass har jobbat där, och många har bara slutat gå dit helt enkelt.

"Om du någon gång blev lite upprörd över att läsa det här av någon anledning så kan jag bara säga att folk stjäl från arbetsplatsen hela tiden och du borde bli förvånad om ingen i din närhet har gjort det istället för tvärtom."

Jag kan börja skriva om mitt första sommarjobb där det egentligen började, i hallen på min högstadieskola. Jag och några kompisar precis gått ut från en av datasalarna då vi ser ett flygblad på en av anslagstavlorna. Det stod inte så mycket på det utöver att man kunde söka "frieriarbete" oss kommunen under sommaren. Så här i efterhand och lite mer erfarenheter så skulle jag mycket mer vilja kalla det för slavarbete, för det var exakt var det var. Man kunde i vilket fall gå till caféterian och fylla i en blankett där, jag och en kompis gjorde det, och fick då på blanketten veta att vi skulle få 30 kronor i timmen, om det var mycket eller lite visste vi inte, jag tror inte vi riktigt tänkte i dom banorna utan ville nog mer bara ha ett sommarjobb. Nu skulle jag nog funderar över lönen och jag kan säga att det är inte värt att jobba för en sådan skitlön, om man inte utjämnar den lite på arbetsplatsen.

Det var många som hade sökt frieriarbete hos kommunen, jag minns inte siffrorna exakt men jag skulle chansa på att det var ca 300 lediga "jobb", och runt 900 sökande. I vilket fall så hade jag tur och fick jobb, dock inte min kompis som var mer eller mindre fattig hela sommaren, om man inte räknar med det lilla han fick av sin mor. Jobbet var i alla fall på ett fritidscentrum eller vad man ska kalla det för. Dom hade en kiosk och matsal, och mellan 5-10 elljusspår.

Mitt första problem var att den enda bussen som gick till stället gick bara en gång på morgonen, detta var så att jag kom ditt ungefär 20 minuter innan jag skulle börja jobba. Så varje dag under tre veckor så skulle jag alltså bli tvungen att sitta utanför en trapp på stället innan jag började. Detta var mindre roligt, men något man kunde klara av med hjälp av en bok eller liknande, boken kom även till användning sen, mer om det då.

Vad som skulle göra det mer uthärdligt dock var om man skulle få en dräglig lön, och eftersom jag inte visste bättre så trodde jag 30 kr timmen var mer eller mindre standard. men jag reflekterade inte över att mina arbetskamrater klarade av att ha familj på sin lön och att dom då måste tjäna mer än mig. För mig var det självklart att vi alla tjänade ungefär samma för samma arbete. Ska jag ha mindre i timmen bara för jag var yngre än dom andra på arbetsplatsen?

Visst att jag inte kunde göra en del av dom sakerna som arbetskamraterna gjorde, som att köra bil eftersom jag självklart saknade körkort, men det flesta arbetsuppgifter, om inte alla utom bilkörningen som i övrigt skedde väldigt sällan, var mycket enkla sådana. Det var när arbetskamraterna sa till mig att min lön var alldeles för liten, som jag själv fick ovanstående funderingar, och det var då jag började bete mig annorlunda på jobbet, och tänka i helt andra bannor. Jag tror även att det flesta av mina arbetskamrater visste vad jag gjorde men sa inget till chefen, men detta kan också vara önsketänkande.

Mitt jobb mer i detalj gick i alla fall ut på att gå runt i elljuspåren och rensa dom på skräp på förmiddagen och sedan på eftermiddagen så skulle jag stå i kassan. Det var här jag fick första chansen att dryga ut lönen lite, vilket jag inte ångrar det minsta så här i efterhand. Sammanlagt fick jag ungefär 3700 i lön för tre veckors slavarbete, mina arbetskamrater tjänade ca 4-5 gånger så mycket under den tiden, men jag stal pengar och varor för ungefär samma summa. Pengar, glass och cola var det som var längst upp på "utjämningslistan".

Dom hade ingen koll på kassan och brukade inte skriva ut kvitton när man tog betalt, så var det väldigt lätt att antagligen skita i att lägga ner det i kassan om det var jämna pengar, eller sno åt sig en hundring när kusten var klar. Dock ska man vara säker på att man inte blir påkommen innan man gör något liknande, och om dom har koll på kvittona så bör man inte göra direkt, det eftersom det är väldigt lätt att kolla hur mycket pengar det saknas i kassan. Då är det bättre och vänta tills kvittorullen är slut och då måste den bytas, om detta glöms bort så finns det inga uppgifter på hur mycket det har sålts för efter den tog slut. Man kan även strunta i att slå in pengarna, men bara om det är jämna pengar, eftersom
kunden kanske blir sur om han/hon inte får sin växel tillbaka.

När det är dags att packa upp varor är det väldigt lätt att sno åt sig någon dricka eller liknande.
Förmodligen så kommer dom att börja lita på dig efter ett lite tag, och då lämna dig i fred när du packar upp varorna. En gång så lyckades jag gå i väg med en hel karta cola som jag gömde i ett buskage för att hämta den senare på kvällen med några kompisar, och bjöd självklart
cola laget runt i några dagar. Om du inte gillar att bjuda vännerna på cola så kan du försöka sälja den till någon pizzeria eller liknande, och då få pengar för det istället. Dock kallas detta häleri och anses mycket ofint, men fuck it för att barnarbete till underpriser är inte det finaste som finns heller.

Något annat man kan göra för att göra dagen lite lättare är att maska, i mitt fall var det mycket enkelt då jag hade ungefär 30km elljuspår att gömma mig i, dock ska man komma ihåg att ligga och dega kan vara rätt tråkigt ibland så ta med en bok eller en mp3 spelare så har du något och göra. Vatten, saft, den nysnodda colan eller något annat och dricka rekommenderas också att ta med, iaf om man är ute då det blir äckligt varmt på sommaren ibland.

Om du någon gång blev lite upprörd över att läsa det här av någon anledning så kan jag bara säga att folk stjäl från arbetsplatsen hela tiden och du borde bli förvånad om ingen i din närhet har gjort det istället för tvärtom. I de mest vanligaste fall rör det sig om toalettpapper och kontorsmaterial, men detta beror helt enkelt på vart du jobbar. Dock så är det här något man ska tala tyst om, för det finns väldigt många som inte stjäl från arbetsplasten heller, och dom brukar inte dra sig för att tjalla.

Om man ska försvara sina göremål mot sina kompisar eller liknande så är det bäst att säga "om dom gav mig bra lön från början skulle jag inte göra det här", för det stämmer. Sedan är så smakar alltid gratis godast.

"Jobbar man på något hotell som inte har så hög standard, runt 2-3 stjärnigt men har i alla fall runt 50-60 rum så kan det gå att få hem sig en stor summa pengar lite då och då"

Om man ska överleva här i världen får man inte vara så känslig. Inte som i inte vara känslig när det gäller att gråta eller vara känslosam i övrigt utan att vara känslig när det gäller mitt och ditt. Mitt och ditt är faktiskt ändå bara en abstraktion. Jag menar, jag är av den uppfattningen att det är min fritid och sedan blev jag inbeordrad att jobba av min arbetsgivare. Inte så himla min tid alltså. Mina och deras pengar kanske man inte heller behöver fästa så stor vikt vid heller då som tack.

Vi på Långfingrigt Initiativ tycker om tid är pengar och om de inte är så känsliga behöver inte heller vi vara det.

En hotellanställd från långfingrigt initiativ berättar:

Hotell är ett väldigt lönsamt sätt att förskingra pengar. 1000kr per natt ligger priserna omkring för ett vanligt för hotell. 3-4 nätter blir ju lite pengar så att säga som man själv kan förvalta bättre än en girig aktieägare (det här drabbar ingen fattig så att säga).

Jobbar man på något hotell som inte har så hög standard, runt 2-3 stjärnigt men har i alla fall runt 50-60 rum så kan det gå att få hem sig en stor summa pengar lite då och då.(Kom ihåg vad vi har sagt om att bli påkommen med stöld - ajabaja.)

Se till att du är den personen som checkar in gästerna och checkar ut dem på morgonen. Om det här ska funka ska det heller inte föras några grundliga registreringar på att gäster har kommit och gått och om de betalat eller inte.

De enda som egentligen vet att de bor någon där är ju städerskorna men de tenderar att städa och bryr sig inte mycket mera (och så småningom, ni kanske kan ingå en pakt?). När gästen checkar ut så tar man helt enkelt pengarna i egen ficka och lägger tillbaka nyckeln. Snabbt, smidigt, smärtfritt.

Det du måste tänka på att ingen ska få reda på att gästen inte har betalat. Då med någon form av registrering eller att städerskorna har rätt bra koll så dem börjar till slut undra saker.

Jobbar du mycket själv och mycket nätter och morgnar så kan det fungera väldigt bra. Det finns ju inget som försvinner från något lager eftersom hotell är en tjänst folk köper. Det är lite svårare och sälja saker i en detaljhandel och stoppa pengarna i egen ficka då det sedan kommer synas på inventeringen att företaget förlorat pengar.

Men lycka till därute i receptionerna och kom ihåg vad de säger i reklamen: Because you're worth it!

Tack till: http://tackforingenting.blogspot.com/

"Du är 15 Metro och två kexchoklad från frigivning."

Tryck upp dörren till AMSdagiset och kom en halvtimme försent till morgonsamlingen. Stega in på heltäckningsmattan utan att ta av dig skorna, avbryt morgonsamling (där ni berättar något "trevligt", "spännande" och "roligt" från gårdagen). Lägg upp 15 Metro och två kexchoklad på bordet, skit i AMSdagisfröknarnas anförande och säg följande:

"Att söka jobb är ju inte särskilt kul, och det är ändå bara en som kommer att få det sökta jobbet. Ja, det är ungefär som en tävling där vinnaren får priset och de andra inte ett skit och ingen lyssnar när de klagar. Vi sitter ju här för att de ska sålla eliten så de vet vilka som behöver bry sig i att söka jobb och vilka som de kan låta fortsätta spela flashspel. Så därför tänkte jag nu att vi skulle kunna tillämpa detta i praktiken och ha en liten korsordstävling, där vinnaren får kexchoklad och övriga loosers får se på när vinnaren äter upp dem."

Sätt dig ner, se minerna och bli utkörd från dagiset och bli hotad med att om du någonsin dyker upp där igen så ska de skriva ut dig från AMS. Tryck upp dörren med två lådor skrivarpapper under armen och släng det i en buske efter 50 meter bara för att. Bara för att du kan.

Du är 15 Metro och två kexchoklad från frigivning.

Tack till: http://tackforingenting.blogspot.com/

"...och jag drygade ut min lön med fejkade tider, annars grymt lugnt jobb."

Under sommaren 2005 jobbade jag som kyrkvakt ett tag, och jag drygade ut min lön med fejkade tider, annars grymt lugnt jobb. Och trevliga medarbetare. Detta är ett bra tips att söka kyrkjobb, bra arbetstider och du får en bra lön i de flesta fall!

"Mesta delen av tiden satt vi ändå och pratade eller lyssnade på musik och gjorde sudoku i dom tomma salarna."

Jag har haft oftast varit arbetslös på somrarna, men jag har som tur var alltid kunnat bo hemma om jag gör min del av hushållet, sån tur har inte alla mina kompisar haft. En av dom få somrarna jag fick jobb så jobbade jag på en utställning. Det var som en mässa där massa foton och bilder visades upp.

Vi var ett trettiotal som jobbade där, och nästan alla var unga och utan tidigare erfarenhet, nästan alla gick i gymnasiet eller var arbetslösa. De få som arbetade på utställningshallen året runt höll inte sällan på med kultur själva, men gick inte runt utan arbetade i praktiken på utställningarna. Vår lön var 70 kronor i timmen, vi turades om att jobba i gift shopen, att dela ut broschyrer eller sitta på utställningarna. Det var positivt att för en gång skull få jobb och kunna ha en ok sommar, men det var hemskt att slita ut sina ben med att springa med broschyrer på hårda stengolv medan kompisarna badade och festade utanför. Mesta delen av tiden satt vi ändå och pratade eller lyssnade på musik och gjorde sudoku i dom tomma salarna.

"Ibland kom det också andra sommarjobbare på sin arbetstid och spelade spel och snackade lite. Folk i vår egen ålder började också hänga med oss ibland på jobbet för att de inte hade nåt bättre för sig."

Jag hade ett sommarjobb inom kommunen under en sommar. Lönen var inte så jättebra då den låg någonstans på 55-65 kronor i timmen. Även fast jag blev lite avundsjuk på polarna som lyckades få bättre lön och längre anställningar så var det hur som helst ett välbehövligt tillskott i kassan. Det här visade sig bli min bästa anställning någonsin och när jag tänker tillbaka på den tiden så känns det rätt så bra trots personliga problem som förstörde en hel del.

Tyvärr vågar jag inte gå in på för specifika detaljer eftersom de arbetsuppgifter vi fick pyssla med är ganska ovanliga och jag vill inte sätta nån i skiten.

Våra chefer var rätt så lata och tack vare det fick vi börja senare än vad det stod i anställningskontraktet. Men vi krävde lön för de dagarna också. Cheferna förfalskade nåt papper de skickade till sin chef där det stod att vi jobbat då. Kanske var det för att de skulle slippa skit. Det betyder hur som helst att vi fick lön för flera dagar som vi inte arbetade på. Jag tror inte våra chefer stod så mycket högre upp i näringskedjan än vad vi gjorde, men de kontrollerade oss hur som helst.

Den andra grejen som dom gjorde var att sätta oss på andra uppgifter än vad som stod i anställningskontraktet. Det här var rätt så dålig stil, men som kompensation fick vi flera dagars betald ledighet. Om jag minns rätt så var det vi som krävde den här kompensationen och de gick med på det. Så det visade sig vara ganska bra.

Men det mest sköna var att vi jobbade utomhus och vi hade tillgång till sällskapsspel med mera. Så vi arbetskamrater satt ute i solen och spelade spel, fotboll med mera och det är ju aldrig fel även fast det kunde bli lite långtråkigt. När vi började få mer ansvar, lärde oss hur systemet fungerade och blev varmare i kläderna så började vi gå hem tidigare och börja senare de dagar som det inte drabbade tredje man. Ibland kom det också andra sommarjobbare på sin arbetstid och spelade spel och snackade lite. Folk i vår egen ålder började också hänga med oss ibland på jobbet för att de inte hade nåt bättre för sig.

"Chefen sa att han skulle ringa mig om de behövde en vikarie igen, så kanske jobbade den ordinarie städaren i samma sköna takt som mig."

Jag vikarierade som lokalvårdare och tjänade runt 80 kr i timmen allt som allt och jag hade en kortare anställning. Min chef gav mig ingen bestämd tid jag skulle vara klar på så då tänkte jag att jag kunde höja min lön lite. Chefen visade sig dessutom vara ett riktigt praktarsle efter att jag hittat vissa saker i hans sopor. Vad det var nämner jag inte här.

Eftersom jag inte hade någon tidsbegränsning segade jag mig igenom arbetsdagen och satte mig på toaletten för att lyssna på musik. Allting för att fördriva tiden och fixa min egen löneförhöjning.

Mitt vikariat tog så småningom slut och jag kunde få en löneutbetalning som var avsevärt högre än om jag inte skulle ha slöat. Men jag hade också en annan tanke med segandet än min egen vinning och det var ordinarie städaren inte skulle riskera att framstå som slö ifall jag jobbade för hårt. Man måste ju hålla ihop lite.

Chefen sa att han skulle ringa mig om de behövde en vikarie igen, så kanske jobbade den ordinarie städaren i samma sköna takt som mig.

/Anonym

"För det första så fick jag världens jävla idiot till arbetsledare. En gammal kärring som nästan njöt av att sätta mig i gratis-arbete. Tänk vad mycket pengar dom måste ha spart, på att ha såna som mig, dumma jävla ungdomar som inte säger emot, på sin arbetsplats?"

Jag kommer ihåg att jag fick gå upp tidigt på morgonen, frysa, planka på pendeltåget, vänta, sen öppnade företaget jag jobbade på, och då kunde “arbetsdagen” börja. Helt ärligt, vad fan tänkte dom med när man införde praktik? Att man ska få arbetslivserfarenhet? Ja, att inte få någon lön, få göra det dom andra inte vill göra (såsom byta muggpapper, skruva isär hyllor, räkna antal produkter av varje sort osv) och att få leva på 24kr i matersättning från skolan - tror jag skrämmer bort människor från att arbeta. Jag kan ju erkänna att jag inte ville jobba när jag hade varit på praktiken. Jag jobbade på ett större företag, som är danskt, och som tillverkar leksaker. Det var fan det värsta jag gjort i mitt liv.

För det första så fick jag världens jävla idiot till arbetsledare. En gammal kärring som nästan njöt av att sätta mig i gratis-arbete. Tänk vad mycket pengar dom måste ha spart, på att ha såna som mig, dumma jävla ungdomar som inte säger emot, på sin arbetsplats? Jag var inte ensam, utan jag var där med en annan kille. Som helt delade min åsikt. Vi pratade om att gå ihop och “ställa krav”, men det hade aldrig fungerat, för varför ska dom bry sig om oss? Dom behöver ju bara sparka oss. För vi har ju ingen fackförening i ryggen, inget anställningsbevis eller är ens inskrivna i något register. Dom behöver bara ge oss dra och så var det slut med det.

För det andra så fick vi ha extremt fula arbetskläder. Jag vägrade låta min flickvän besöka mig, för jag såg inte ut som en arbetande på det företaget, jag såg ut som en clown i mina för stora kläder med tecknade gubbar på. Och ändå hade mina kompisar ovanan att komma och “handla” nästan varje dag. Dvs komma dit och titta på apan som jobbar. Det var så jävla förnedrande. Och jag fick inte ha mina vanliga kläder, för kunderna skulle minsann kunna se vem som jobbade där och inte.

För det tredje så är jag en extrem barna-hatare. Jag avskyr barn och jag skäms jättemycket över det. Jag vill bara sätta näven i ansiktet på barn som sitter och skriker på pendeltåget, jag vill stänga in alla barn i sina hem och aldrig låta dem få komma ut. Förren dom är 14 och kan uppföra sig. Och jag förnekar fortfarande att jag varit precis likadan. Och att behöva stå ut med bortskämda barn varenda dag tär verkligen på psyket. Hade jag druckit alkohol så hade jag behövt något starkt i en fickplunta för att orka stå ut. Istället fick jag tänka på annat. Hela tiden. Men det värsta är inte barnen, faktiskt, utan deras föräldrar. Dessa jävla nyblivna päron som vill ge sina barn “allt” och kan ta ledigt (eller vad fan dom nu gör i köpcentrumet kl 11 en tisdagsförmiddag, föräldraledighet?) bara för att sina skitungar ska få handla leksaker. Jag minns när jag var liten, jaaaaag minns att jag minsann inte fick dra till leksaksaffärer med mina päron och tigga åt mig dyra grejer. Jag hade bara lego och lite bilar, eftersom mina föräldrar ville att jag skulle odla ett starkt bilintresse, precis som pappa, så därför har jag växt upp med leksaksbilar av alla dess slag. Billiga i plast som ser ut som Ahlgrensbilar, och lite finare med massor av detaljer, i plåt. Tyvärr blev jag en datorkille. Förlåt.

Men för att inte komma ifrån ämnet, barnens föräldrar kom jämt fram till mig och ville ha tips. “Min son gillar krig och fotboll, actionspel och Pokemon - vad tror du han kan vilja ha?” - Öh, rehabilitering? En kompis? Kärlek från er? Inte mera våldsspel, tänk så blir han våldsam när han växer upp …ville jag säga. Istället fick jag göra reklam för massa skitkonstiga actionman-figurer och sånt. “Nä actionman är lite mesig.. han vill ha tuffare saker” MESIG? Han dödar ju för fan fienden, har muskler som en anabolamissbrukare och han har PISTOL, vad är dealen!? Köp och stick härifrån!

För det fjärde så såg alla arbetskamrater ner på oss praktikanter. Det är synd, för flera av dom verkade som trevliga och antagligen sympatiska och förstående människor. Men istället satt dom för sig själva, hängde med sig själva och fryste totalt ut oss praktikanter. Det skapades omedvetet en liten “vi mot dom”-känsla och jag kände mig sjukt underlägsen och förnedrad.

Jag stod ut i två veckor. Sen slutade jag. Fick jag ens en present när jag stack? Nej. Fick jag någon lön? Nej. Lärde jag mig något. Ja, men inte det jag skulle lära mig. Egentligen ska man ju lära sig att vara en lydig och arbetsvillig liten kille som vill jobba för någon annan, och att lära sig hur en arbetsplats fungerar. Men eftersom jag blev totalt utnyttjad, inte fick någon ersättning, inte hade någon försäkring eller någon som höll mig i ryggen - så lärde jag mig att företag är onda, att arbetsledare är onda och att arbetet är ingenting jag som person tjänar på, utan bara företaget. Sen när praktiken är slut kastar dom ut mig och är glada över att ha spart massor av pengar tack vare mitt gratisarbete.

Tvärtom mot vad skolan ville att jag skulle lära mig, så lärde jag mig bara hur jävla bra kommunismen är. Under kommunismen ska ingen behöva stå ut med sånt här, då ska det kunna garanteras jobb fort och direkt, och ord som “praktikplats” och “vikarie” ska inte existera.